UNDERKAT.
TAGGAR
TAGGAR
Prosa - Epik, även kallat prosa, är den berättande genren. Hit räknas berättande, fiktiva texter men även icke-fiktiva berättande texter kan, med en episk framställning räknas hit. På svenska har de fyra kategorierna för normen utifrån längden översatts till roman, kortroman, långnovell respektive novell.
UTVALD TEXT
cruzalis emotionalis...
Henna var alldeles upprörd;
hur kunde han - hennes bror HENRIK
ständigt undvika henne?
dom var ju ändå syskon;
men Henrik hade en annan bild;
Henna ville helt enkelt leva en dröm,
en dröm som inte fanns,
och Henrik ville inte punktera bubblan,
den bubbla som var Hennas icke infriade förväntningar
- hennes tanke om den ideala familjen
som om den kunde finnas.....
Nu satt Henrik där med sorgen,
sorgens äkta ansikte som han såg det,
sorgens sammansatta natur och mysterium.
Det var sju år sedan Henrik börjat komma till klarhet.
Han hade insett att sorg inte är ett fenomen,
men en mosaik av lidelser och smärtor,
bortom behandling.
Ja, behandling på så sätt att sorgen inte
kunde medicineras bort som förkylning,
för sorgen kom att märka oss människor för alltid.
Den skulle visa sig vara något som aldrig "gick över",
men väl en väg i en annan riktning i livet.
Frågan blev: hur skulle han färdas på den nya vägen?
Denna komplicerade resa; sorgen som en mosaik av
ilska, skuld, rädsla, ångest, förlust...listan kunde bli lång.
Med åren kom Henrik också att möta något av sorgens tabu:
sorgen över sig själv, sorgen att sörja den Henrik
som inte längre fanns....
Det var den Henrik, syster Henna så gärna ville möta
och drömma kring....
Undomsårens Henrik....alltid glad på Sörgårdens ängar.
Men livet gick vidare; obönhörligen vidare.....
Henrik var en annan nu,
men skulle hans syster förstå och uthärda den sanningen?
Skulle han göra det själv?
Skulle han komma att kunna blåsa liv i den skugga,
som en gång var hans genuina och sanna jag....?
Av KYREUS
Läst 153 gånger
Utvalda texter
Publicerad 2010-07-30 11:47:13 11:47
Spara som bokmärke (kräver inloggning)
Skriv en kommentar (kräver inloggning)
Skicka som e-post
Skriv ut
cruzalis emotionalis...
SORGENS MYSTERIUM;
Henna var alldeles upprörd;
hur kunde han - hennes bror HENRIK
ständigt undvika henne?
dom var ju ändå syskon;
men Henrik hade en annan bild;
Henna ville helt enkelt leva en dröm,
en dröm som inte fanns,
och Henrik ville inte punktera bubblan,
den bubbla som var Hennas icke infriade förväntningar
- hennes tanke om den ideala familjen
som om den kunde finnas.....
Nu satt Henrik där med sorgen,
sorgens äkta ansikte som han såg det,
sorgens sammansatta natur och mysterium.
Det var sju år sedan Henrik börjat komma till klarhet.
Han hade insett att sorg inte är ett fenomen,
men en mosaik av lidelser och smärtor,
bortom behandling.
Ja, behandling på så sätt att sorgen inte
kunde medicineras bort som förkylning,
för sorgen kom att märka oss människor för alltid.
Den skulle visa sig vara något som aldrig "gick över",
men väl en väg i en annan riktning i livet.
Frågan blev: hur skulle han färdas på den nya vägen?
Denna komplicerade resa; sorgen som en mosaik av
ilska, skuld, rädsla, ångest, förlust...listan kunde bli lång.
Med åren kom Henrik också att möta något av sorgens tabu:
sorgen över sig själv, sorgen att sörja den Henrik
som inte längre fanns....
Det var den Henrik, syster Henna så gärna ville möta
och drömma kring....
Undomsårens Henrik....alltid glad på Sörgårdens ängar.
Men livet gick vidare; obönhörligen vidare.....
Henrik var en annan nu,
men skulle hans syster förstå och uthärda den sanningen?
Skulle han göra det själv?
Skulle han komma att kunna blåsa liv i den skugga,
som en gång var hans genuina och sanna jag....?
Av KYREUS
Läst 153 gånger
Utvalda texterPublicerad 2010-07-30 11:47:13 11:47
Spara som bokmärke (kräver inloggning) Skriv en kommentar (kräver inloggning) Skicka som e-post Skriv ut|
Gunwale Den som sörjer betalar av på någonting väldigt dyrt, och när man tvingas göra något så kännbart, kompenserar ens inre denna utarmning genom att (på de plan där det är möjligt) "minsann inte" ge avkall på någonting/"den man ÄR"... typ... 2010-07-31 |
|
Junia Tronestam känner igen mig... bra skrivet om sorgen 2010-07-31 |
|
Anna M Mirsch en god text med välfunna reflektioner som jag i min sorg gärna går in i med ingenkännande. 2010-07-31 |
|
Karl Herman Tigerfäldt Kärlek + Förtvivlan = Sorg... 2010-07-30 |
|
Bortom molnen Tyckte mycket om att läsa den här texten den var finstämd och lugn på något sätt stor applåd 2010-07-30 |
|
Anders Nordlander inte ens den stora sanningen kan ta bort en djup sorg, den är livslång! 2010-07-30 |
|
Larz Gustafsson Endast sanningen frigör. 2010-07-30 |
|
|
Anders Nordlander sorgen är alltid individuell klyschor om sorg är vanligt, hur man ska bete sig och vad som läker Jag säger som du skriver; att sorgen märker en människa för alltid, på något vis. Behöver inte vara att man går ner sig, men påverkad av detta är man hela livet. Pga att vi är människor och att vi minns! 2010-07-30 |
|
Fredrik P. läsvärt och fördjupande om sorgens natur...en enskild sorg blir ofta kopplad till den generella den intressanta frågan /...som en gång var hans genuina och sanna jag....?/ har jag inget bra svar på... för vad är sanningen om oss? 2010-07-30 |